Hur kan miljarder uppkopplade enheter förbli säkra när de utbyter data mellan nätverk, plattformar och applikationer? IoT-säkerhet skyddar de enheter, data, identiteter och nätverk som gör att de uppkopplade systemen kan fungera på ett säkert sätt.
I den här delen av vår serie ”Grunderna i IoT” går vi igenom de viktigaste principerna för IoT-säkerhet, från enhetsskydd och krypterad kommunikation till identitetshantering, säkra uppdateringar och regelverk som ligger till grund för globala standarder.
För en översikt över hela IoT-ekosystemet – från anslutningar och kommunikation till säkerhet och marknadsinsikter – kan du ladda ner ”IoT Basics: En guide till IoT-termer”.
Senast uppdaterad: maj 2026
IoT-säkerhet kombinerar enhetsskydd, nätverkssäkerhet, identitetshantering, kryptering, övervakning och styrning för att minska riskerna i uppkopplade system.
I takt med att IoT-implementeringarna ökar växer också attackytan. Varje uppkopplad sensor, modul, gateway, SIM-kort, plattform och API kan utgöra en risk om den är felaktigt konfigurerad, saknar säkerhetsuppdateringar eller är ansluten utan tillräcklig autentisering och åtkomstkontroll.
Säkerhetsriskerna inom IoT kan minskas genom att identifiera uppkopplade enheter, övervaka sårbarheter, skydda enheternas identiteter, kryptera data under överföring, hantera åtkomstbehörigheter samt hålla programvara och firmware uppdaterade. Dessa åtgärder bidrar till att skydda tillgängligheten, integriteten och konfidentialiteten hos uppkopplade system under hela enhetens livscykel.
Den senaste hotforskningen understryker vikten av insyn och säkerhet under hela livscykeln. Check Point Researchs rapport ”Cyber Security Report 2026” lyfter fram obevakade routrar, gateways, VPN-enheter och andra perifera enheter som allt vanligare mål för initial åtkomst, där riskerna förstärks av felkonfigurationer, ohanterade tillgångar och svagheter i identitetshanteringen.
”Säkerhet redan från början” är särskilt viktigt inom IoT, eftersom många enheter är i drift i flera år i fordon, fabriker, nätverk för allmännyttiga tjänster, byggnader och på avlägsna platser. De reviderade GSMA-riktlinjerna för IoT-säkerhet rekommenderar bästa praxis för säkerhet under hela IoT-tjänstens livscykel, inklusive riskbedömning, säker design, dataskydd och löpande hantering av sårbarheter.
I termerna nedan förklaras de viktigaste begreppen inom IoT-säkerhet, identitet, kryptering, åtkomstkontroll, lagstiftning och spårning som används i uppkopplade system.
Ett nätverk av privata datorer som är infekterade med skadlig programvara och som styrs som en grupp utan ägarnas vetskap.
Denna bestämmelse trädde i kraft i maj 2018 och innehåller regler för hantering och behandling av personuppgifter.
En säker nätverksprotokollsviten som autentiserar och krypterar de datapaket som skickas över ett IP-nätverk. IPSec använder kryptografiska säkerhetstjänster för att skydda kommunikationen över IP-nätverk.
Ett samlingsbegrepp som används för att beskriva olika typer av styrsystem och tillhörande instrumentering, vilket omfattar de enheter, system, nätverk och styrkomponenter som används för att driva eller automatisera industriella processer.
Ett ramverk som underlättar hanteringen av elektroniska eller digitala identiteter och säkerställer att endast behöriga enheter får tillgång till specifika system.
Den amerikanska tillsynsmyndigheten NIST har tagit fram ramverk för IoT-säkerhet, och kongressen antog lagen ”IoT Cybersecurity Improvement Act” i december 2020. Lagen ålägger dessutom NIST att offentliggöra standarder och riktlinjer för användning och hantering av IoT-enheter.
Hantering av behörig åtkomst hjälper organisationer att kontrollera, övervaka, säkra och granska behöriga identiteter, såväl mänskliga som icke-mänskliga. Den används för att minska risken för stöld av inloggningsuppgifter, missbruk av behörigheter och obehörig åtkomst till kritiska system.
Användning av digitala certifikat och kryptografiska nycklar för att säkerställa säker kommunikation och identitetsverifiering innan nätverksåtkomst beviljas.
Ransomware är en typ av skadlig programvara som utpressar offren för att uppnå ekonomisk vinning. När den aktiveras hindrar den användarna från att komma åt sina filer, program eller system tills en lösensumma har betalats.
Specialiserade, manipuleringssäkra hårdvaruchips inbyggda i en enhet som är särskilt utformad för att på ett säkert sätt lagra kryptografiska nycklar och skydda autentiseringsdata.
En formell, maskinläsbar förteckning som i detalj redogör för alla programvarukomponenter med öppen källkod och från tredje part som ingår i en enhets firmware, vilket är avgörande för modern sårbarhetshantering.
Den rättsliga principen som innebär att uppgifter omfattas av lagarna och styrningsstrukturerna i det land där de samlas in eller lagras.
Termer som används för att beskriva IoT-enheter som används aktivt utan att ägaren eller dennes IT-avdelning känner till det.
Ett krypteringsprotokoll som används för att skydda data under överföring mellan datorer och som gör det möjligt för två datorer att komma överens om att kryptera informationen på ett sätt som båda förstår.
ZTA är en säkerhetsmodell där ingen användare, enhet eller tjänst automatiskt betraktas som pålitlig, vare sig den befinner sig inom eller utanför nätverket. Åtkomsten verifieras kontinuerligt utifrån identitet, enhetens säkerhetsstatus, sammanhang och policy.
Lagen om cyberresiliens är en EU-lag som inför krav på cybersäkerhet och skyldigheter att hantera sårbarheter för produkter med digitala komponenter under hela deras livscykel.
VPN-uppkoppling kan bidra till att skydda data som överförs mellan anslutna enheter, molnmiljöer och företagssystem.
Ett unikt identifieringsnummer eller serienummer som alla mobiltelefoner och smartphones har. Det består normalt av 15 siffror.
En streckkodssymbolik och ett numreringssystem som används inom den globala handeln för att identifiera en specifik typ av detaljhandelsprodukt, i en specifik förpackningskonfiguration, från en specifik tillverkare.
Ett globalt unikt nummer som identifierar en fysisk enhet av CDMA2000-mobilutrustning.
RFID-enheter används för dataöverföring och datainsamling med hjälp av radiovågor.
En vidareutvecklad version av en streckkod. Till skillnad från traditionella streckkoder kan en smart etikett innehålla betydligt mer information om en produkt. Smarta etiketter förekommer i form av RFID-taggar, EAS-taggar (Electronic Article Surveillance) eller, vilket är vanligast, QR-koder.
Ett nummer som tilldelas varje enhet i ett system för att möjliggöra interaktion med den.
En teckensträng som entydigt identifierar en viss resurs.
IoT-uppkoppling med samlad hantering för företag som är verksamma på flera marknader och har storskaliga IoT-implementeringar, med inbyggd driftsövervakning och stöd under hela livscykeln.
Global fordonsuppkoppling med inbyggd regelefterlevnad och stöd för programvarudefinierade fordon, vilket hjälper biltillverkare att tillhandahålla uppkopplade tjänster i stor skala.
Enheter, SIM-kort och datahantering i en och samma tjänst som hjälper er att ta uppkopplade produkter från lansering till fullskalig utrullning utan att behöva bygga upp en egen IoT-stack.